Ladys

Är en vardag som alla andra vardagar eller kan man göra den till något extra? Vissa längtar efter att semestern ska ta slut så att de kan komma in i rutiner och exakt veta vad som sker, skolan / jobb - hem / middag - möjligtvis någon hobby och sen läggdags. Detta kan vara positivt men det finns konsekvenser för att leva i rutin må ni tro & där rutinerna snart blir  ett hål man bara gräver djupare i.Det har vi sett, med våra blåa och bruna ögon och hört med våra alldeles egna öron.

Mitt under varje trevlig stund på dagen får man höra fler o fler klagomål tills man snart brister o säger "gör någonting åt det då!"."I natt sov jag fruktansvärt dåligt", "imorgon måste jag läsa ut boken", idag var jag tvungen att vakna tidigt, och så fortsätter det. I vår omgivning har jag och min kära bloggkamrat åskådat de bästa klagomål och vardagsrutiner.         

Vad blir konsekvensen av att leva i vardagen utan att riktigt närvara i den?

Jo, mardrömmar, skrik under sömnens gång, depression som smyger sig runt hörnet, sämre självförtroende, trötthet och mindre kreativitet är några av de resultat som vi har runt omkring oss.

Hur går fyra unga, relativt friska och krya tjejer från att i början av hösten vara energiska, "gymma", shoppa & festa till att äta söndags-paj, sova eftermiddag och titta på tv-tablån med nerdragna gardinerna och göra det till en vardagsrutin? Aktiviteter som bara för någon månad sen var självklara blir nu en svår uppgift.
Kära vänner, att samla ett inlinesgäng eller några vänner för ett aerobics pass är svårt till skillnad från att samla de runt tv:en med lite paj.

"Jag undrar om jag inte är trött hela tiden eftersom jag inte gör så mycket", jo förmodligen var det så, men idag är vi precis som igår, lika trötta. Ska man vara slutkörd efter två timmars föreläsning och ta sig en vila som oftast är på en 4-5h paus?
 Hm... Tolka nu inte detta fel, för visst ska man kunna säga "imorgon måste jag läsa ut boken" eller "inatt sov jag fruktansvärt dåligt" men det är hur och varför man säger det. Det är solig morgondag, då kanske vi kan börja med att förändra vardagen från igår och sömnen kanske ger med sig i natt eller om man börja läsa på boken redan efter fikat så hade inte ångesten betonats på ordet MÅSTE och ångesten i rösten ha besegrat all humör i rummet.

Det är kanske där problemet ligger, att man p.g.a rutinerna och bekvämligheten i vardagen glömmer bort att när vi ändå sitter och tuggar på blåbärs pajen en söndag att inget annat ska komma i vägen.

Alla saker som skall komma imorgon eller senare får också komma imorgon eller senare. Pajen får ta den stunden för allt har sin tid. Det enda som ska existera i pajsöndagen är njutningen och mumsandet av den underbara varma pajdoften......
.......det är trots allt där man finner diamanterna som förgyller livet i vardagliga rutinerna.

Männen i våra liv
Snövit  och hennes 7 små män

Alla har vi förmodligen varit prinsessor sen dag ett i någon mans liv, antingen i hemlighet eller högt. Den första man som man blev omtyckt av men som man glömde lika snabbt. 

Här började egentligen "sagan om de 7små männen".

Tyvärr har vi aldrig sett honom som en prins i vårt liv, men visst är han en del av "männen i våra liv" den såkallade "stalkern". Mannen som kanske egentligen är den ända som älskat på riktigt sen dag 1 utan respons från sin prinsessa, eller är det kanske därför han alltid älskat på grund av att han aldrig fått det han velat?

Men visst är den berömda "stalkern"  den modigaste av männen då han trots alla besvikelser försökt uppdatera sin prinsessa om att han alltid finns där.

Detta har efter några år förvandlats till bitterhet från den trötta prinsen då han hellre velat såra sin prinsessa än att glädja henne. Det är också anledning till att han är kallad "stalkern" & egentligen inte är inskriven i en av sidorna av prinsessans dagbok.

En true man även kallad secure love är oftats en bästa killkompis & "killkompis".

En förebild av hur en riktig man ska vara, alltid finnas där oavsett vad prinsessan gör och inte gör. En true man är som en storebror för en prinsessa som aldrig haft någon medans en secure love är en man som alltid har kärlek kvar att ge prinsessan då hon blivit sårad.

Dessa män är egentligen de män som känner prinsessan bäst i alla väder och som accepterar henne för det. Självklart tycker vi att prinsessan borde blivit kär i denna sortes man som passar henne bäst, men vi får inte glömma att vi prinsessor omedvetet letar efter fel, förbjuden frukt.

Männen i våra liv
Snövit o hennes 7 små män

När åldern var rätt inne och hormonerna spelade sitt spratt fanns det en liten prins med ett roligt skratt. Han var energiskt, han utstrålade självsäkerhet och han var en "IT-boy". Främst av allt, så hade denna prins valt en oskyldig liten prinsessa att fånga i sin fälla. Han snurrade in henne i sitt spindelnät och retades tills hon gav upp. I en tragedi fann de varandra och delade hjärta och själ, smärta och lögn. Prinsessan insåg att prinsen var en sådan som man delar med andra men hon stod alltid bredvid och tog emot prinsen i hans upp och ned gångar. Always and forever love måste denna prins kallas då prinsessan visste att inte ens om hon valde prostitution till yrke skulle han svika henne...

Under en kaffepaus satt prinsessan och när prinsen steg in så blev hon som förbytt, en av Cupids pilar hade träffat henne rakt i hjärtat. Hon var som fängslad. Trots att hon var som fängslad ville hon inte ge med sig, hon hade aldrig förut känt Amos pilar slå. Efter många om och men gav hon han en chans, men på sina villkor. Prinsen fick samtalen avvisade och telefonluren slängd i örat några gånger, han fick kämpa för att få se hennes ansikte på gatan och inte ens en ros kunde övertala prinsessan att vilja ge hela sitt hjärta. Hon hade trots allt fått höra från andra att hans charm låg i att han alltid kunde berätta vita lögner. Som nästan alla våras första relation, en tumult, blev detta en first love.

En solig sommardag stekte solen för fullt, nästan upp till 40 grader Celsius. Runt omkring fanns många olika ljud, folk satt och åt, pratade och vissa gjorde sig redo för fest. Kvällen var en kväll som bringade utgång, för nästan hela den lilla sommarstaden vid havet. Och då hände det. Där stod han! Prinsen, som luktade jägermeister på långa vägar. Han var högljudd och krävde sin uppmärksamhet. Med andra ord, han vann prinsessan med storm och stank. Men den djävulen kunde allt röra sig. Musiken var hög och han kunde fånga takten som ingen i rummet. Och där borde sagan ha tagit slut, men vilken saga tar någonsin slut i hettans stund?

Här kom begreppet first love till sin verklighet.

En kall vinterdag, en speciell dag på året, när snön fortfarande låg frusen på marken och täckte bänkar och gräsfält omkring området. Det var en erfaren men charmigt oskyldig och bestämd prinsessa som skulle ge sig ut för att möta en blivande prins, men ack det hade hon inte planerat. Jag ska aldrig bli ihop med honom, han är bara jävligt snygg, sade prinsessan. Prinsen var annorlunda från de andra prinsar hon stött på, han var lugn och som hon själv var han bestämd. Snipp snapp snopp snut, men här tog verkligen inte sagan slut... det var då Mr Big love klev in och förändrade vardagen.

Männen i våra liv del 1.

Och så börjar sagan...

Det var en gång... det är så alla sagor börjar och det gjorde denna säkerligen också.  Som i alla sagor så fanns det en vacker prinsessa som i dåtidens årstid ville finna sig något att förgylla vardagen med och så blev det. Männen i våra liv är förmodligen lite väl att ta i men nog var de män som lämnade spår. För visst har vi alla stött på dem, prinsarna, vissa fler än andra men de finns många varianter att välja på. Få kallar vi true love, vissa blir big love, alla har vi någon first love, ibland kanske always and forever love, förhoppningsvis en true man eller secure love att vända sig till, en staking bitch och som vinst ibland en conquered love. Tyvärr tillkommer dock också en annan sida av ordet Love, first misstake med andra ord. Hur man än vrider på det så tillkommer olika erfarenheter och många kan bli olösta fall, därav kallar vi dem confusing love.

"Snälla vänta på mig tills jag gör slut med henne, jag vet att du är menad för mig"

"Jag har inte kunnat läsa dina sms."

"Du älskar mig för mycket"

"Åt ni bra på semestern? Din rumpa måste ha blivit mindre"

"Du är för snäll mot mig"

"Jag vet att du är mitt öde, bara inte just nu"

"Du har alltid varit snygg, men aldrig så snygg som nu när du gått ner i vikt"

"Du är för bra för mig"

"Hade du inte varit så här vacker hade jag..."

"Du ska inte tro att jag inte rökt på bara för jag inte sagt det till dig"

"Du är för social för mig"

"Du tror att du är bästis med alla"

"Du är grov, du sa ju fan jag måste pissa igår"

"Du umgås för mycket med killar"

"Sätt inte din bror på pedistal"

"Jag ville att du skulle vara mamma till mina barn, men det har du förstört nu"

"Jag älskade dig för mycket"

"Vi kan inte ses för jag ska klippa min kompis gräsmatta"

"Du känner inte dig själv"

"Jag känner dig men du känner inte mig" (efter 4års förhållande)

"Du tjatar som en h*ra"

"Du berättade väl inte för honom om oss?"

"Vi måste ha regler i  vårt förhållande för jag vill inte tappa känslor för dig"

För många år sedan skrev en kvinna om något som speglade hennes vardag. Det var frågor och känslor kring vad hennes närmaste vänner och hon delade dagligen. Ibland behöver man bara få läsa någon annans verklighet för att kunna ta en titt på sin egen. Sagan börjar här...

Fruntimmer eller damer?

Varje dag frågar jag mig, är tjejer verkligen "suckers for punishment" när det gäller män? På gatorna rör det sig tusentals kvinnor men i min umgängeskrets finns de mest intressanta för mina analyser. Varje dag delta vi problem och fakta om killar, alla har vi älskat förutom en av oss, alla har vi gått vidare men frågan är till vilket pris har man gått vidare? Alla har vi våra principer och trots att vi alla går igenom samma saker så gör vi det på olika sätt.

En av oss har haft många män i sitt liv, ett dussintal skulle jag tro, men hon brukar säga att det inte är något fel på det eftersom hon haft en speciell relation till de alla. Vi brukar skratta tillsammans med henne när vi pratar om de olika uppoffringar hon gjort för att få männen att stanna kvar men egentligen så har hon ett brustet hjärta. Hon har lämnat en förlovning och stadig relation mot sin egen vilja. Han blev rädd, det är anledningen till varför hon blev ensam kvar. Idag söker hon..

En annan av oss, hon är unik, aldrig blivit kysst av en pojke, kille, man. Hon lever i fantasi, hon drömmer om det som finns, men aldrig på nära håll. Hon har otrolig passion, och de få gånger någon visat intresse leder hennes passion till att hon fantiserat fram sitt eget bröllop och då brukar drömmarna oftast dö ut.  Hon brukar säga att alla män är svin, att ingen man är så bra som hon själv är, därför är det också omöjligt att finna någon verklig. 

Två av oss är ganska så lika. Efter långa förhållanden, nästan 2- 3 år, där de älskat i passion och åtrå men resulterat i att de idag är ensamma. De har alltid en resevplan, minst tre- fyra killar som de vet brinner för deras närvaro. Deras hjärtan är varken brustna eller åtrår mer, bara utmattade efter den eviga kampen att bevara känslan av den omöjliga kärleken, den allra första kärleken.
 
Den ena av dem skyller alltid bort känslorna, hon brukar säga att hon aldrig mer ska ge av sitt hjärta till någon men alla andra runt omkring henne vet att hjärtat blivit stulet av en ung herre sedan många år tillbaka. Men självklart talar vi aldrig med henne om det eftersom hon redan vet om det men lever i förnekelse. Hon har svurit ett evigt löfte tyst för sig själv, aldrig mer dela sitt hjärta med någon.

Den andra av dem tror att hon har kontroll över alla sina känslor. Gudarna ska veta att det dock verkligen inte är så. Hon har försvarat en mansgris, ursäktat hans missbrukande av kvinnor. Hon har älskat med hela sitt hjärta, för allra första gången. Idag är hon i en annan fas dock, hon har byggt på en reservplan, hon arbetar på att kunna älska en ny. Hon är en hopplös romantiker.  Sedan har vi den sista av oss damer, hon som är mest äventyrslysten av oss alla. Hon har haft korta och passionerade förhållanden med alla män, pojkar och mansgrisar som kommit i hennes väg. Hon har slukat de med sitt vackra hår och fått de att avguda henne med passion, i alla fall för stunden.  Hon lider av brustet hjärta. Den sanna kärleken har hon inte funnit. Alla har älskat mig, det brukade hon säga. Ord är ord brukade vi andra tänka, men aldrig säga. Hennes sanna kärlek har bedragit henne i tystnad. Det vet alla, i tystnad.

Alla hjärtan vill älska igen. Ja, problemet har aldrig varit att bli älskad utan att kunna älska, ömsesidigt. Kropp, magen och hjärtat ska vilja och känna samma sak, önskan, strävan efter samma mål. Allas damers hjärtan vill försöka finna viljan att öppna upp för nya relationer, bjuda in och dela med sig. Frågan är, varför har aldrig våra älskande känt besvikelse? Varför finner man alltid ursäkter för våra kärlekar?

Ursäkter och förklaringar som kretsar kring vårt kaffebord, en och en annan tår, många skratt men oftast varandras hjälp tillbaka till verkligheten. Runt vårt kaffebord finns inga ursäkter, det är helt tillräckligt att bara vara. Tillsammans kanske vi kan tjata ut alla förklaringar och med tiden täpper igen hålen i hjärtan. De är mina damer, där vi faller och reser oss, med huvudet högt. Ingen är värd mina damers smärta, för den som skapat smärta har aldrig riktigt älskat.

För att föra en dialog krävs vissa introduktions meningar för vissa människor.

För att inleda en konverssation krävs det patetiska meningar för vissa, för att de ska få den uppmärksamhet den önskar.

Kända meningar som lätt och garanterat ser till att mot partnern känner sig "bra" är ex:

En konversation i vår omgivning

•-          Hej gumman

•-          Hej hej

•-          Vad fin du är

•-          Tack, du är också jätte fin

•-          Oh tack, men du är ju alltid fin

•-          Tycker du nej du är så vacker, vilket fint hår, men det har du ju alltid

•-          Jätte fina smycken vart har du köpt dom, jag vill också ha sånna.

Gud välsigna dom!

Du och ditt livs kärlek har precis beslutat att ni ska gå o skilda vägar på grund av att ni inte funkar ihop och du för en konversation med en nära vän.

Hon säger: Alltså förlåt mig men jag kan verkligen inte acceptera att se er två ifrån varandra ni har varit det finaste paret jag sett. Och det finns inte så många killar som han.

Man ställer sig frågan: Hur mycket har den här vännen lyssnat på mig? Har hon varit med mig det senaste året?

Vad i den här meningen skulle få mig att inte ångra mitt beslut.

Eller...

I den processen då man försöker gå vidare från en person finns vissa i ens omgivning som gör allt för att man ska misslyckas då de ältar varenda steg han tar.

Var i detta finns stödet att gå vidare?

Lady 1: Svettas inte han?

Sean the man: jag svettas som ett knull här uppe

Lady 1 & 2: GAPSKRATT

Lady 1: SKRIV att vi sett filmen

Lady 2: aj aj kapten,

Lady 1: (pratar oavbrutet) skriv vi gick, att vi åkte buss, att vi såg film, vad den handlade om, Ska ja behöva skriva en bok här?

Lady 1: vill du ha te?

Lady 2: ja det vill jag, om du fixar.

(lady 1 kokar vatten första gången)

1 h senare,

Lady2: fick vi något te?

Lady 1: Oj, just fan, jag kokar om vattnet

(lady 1 kokar vatten för andra gången)

Midnatt

Lady 1: fan vi glömde ju teet

Lady 1 kommer till storstaden

Polissyrenen går igång var tredje halvtimme,

Lady 2 Välkomnar Lady1 till storstaden:

Lady 2: Jag hoppas du gillar ljudet, det är nämligen stans nationalsång